Visst är vår yttrandefrihet ovärderlig med det kostar trots att 2 000 SEK att ansöka om utgivningbevis. Ingen stor summa pengar för många, men ändå en tröskel till för att få skyddas av den svenska grundlagen. Det är något som vi idag inte borde behöva betala för att utöva våra rättigheter. Friheten att tala, skriva eller på annat sätt yttra sig borde inte vara en fråga om man har kapital eller inte.

Varje svensk medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad rätt enligt denna grundlag att i ljudradio, television och vissa liknande överföringar samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst.

Yttrandefriheten enligt denna grundlag har till ändamål att säkra ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande. I den får inga andra begränsningar göras än de som följer av denna grundlag.

ur §1 i Yttrandefrihetslagen

Copyriot utvecklade och Hybris var kanske först. Komiskt är det i alla fall när Svenska Musikerförbundet försöker stoppa diskoteken. Självklart blir parallellen till idag, när man försöker stoppa fildelning.

Men Gudmundson ställer i slutet en viktig fråga: “Frågan är om dessa metoder är rimliga”. Är det rimligt att polisen ska göra husransakan pga misstänkt upphovsrättsbrott i samband med fildelning. Svaret är rätt självklart nej. Konsekvenserna blir att människor generellt kan frukta att deras privatliv blir föremål för utredning. Bevisbördan har heller inte varit speciellt stor med tanke på att skärmdumpar godtagits som bevis i tingsrätten.

Själv har jag börjat kryperat mina diskar, något som jag rekomenderar alla. Man behöver inte fildela för att bli misstänkt fildelare.

Att det är dyrare att surfa utomlands är väl känt, även om Kristoffer Sandberg lyckas missa detta. Men det horibla är egentligen telebolagen som tar betalt. Erik Hörnfeldt säger att det inte finns någon konkurrens och därför är priset svinaktigt högt. Jag undrar: bara för att ingen är snäll måste jag vara utstuderat elak mot alla? Nu ska förmodligen EU lagstifta att telefonoperatörerna ska bli snällare mot oss kunder.

Jag frågar mig, hur korkad får man vara och skylla på någon annan?

Älskade dumburk spinner vidare.

Vad lägger han på grillen ikväll, korv eller flintastek? För bortanför detta är Jim förmodligen en vanlig människa, med vardagsbekymmer som alla andra.

Den första “bärbara” telefonen var nog en Bosch:

En Bosch blev också min första egna GSM 1996/97 Där efter har det blivit några modeller. Och känner jag mig rätt lär det bli många till. De flesta har jag kvar om de inte är utlånade.

• Bosch M? (1996) Kunde ta emot men inte skicka sms
• Ericsson GA628 (1997) Kunde skicka sms
• Ericsson S868 (1998) Klocka, magnesiumram och dualband
• Nokia 5110 (1998) Utbytbara skal i grälla färger
• Ericsson T10s (1999) första med handsfree för mig
• Ericsson R310s “Hajen” (2000) En av de bästa telefoner någonsin
• Ericsson R380 (2001) Min första smartphone
• Nokia 3110 (2001) Klassiker
• Ericsson T29s (2001) Extra telefon som fortfarande fungerar och används
• Ericsson T65 (2002) Stor skärm och gråskalegrafik
• SonyEricsson T610 (2003) Stor färgskärm och Blåtand
• Sonyericsson Z600 (2004) Som T610 men clamshell
• SonyEricsson K700 (2004) Mp3 och radio
• SonyEricsson Z1010 (2004) Första 3G-telefonen
• SonyEricsson Z800 (2005) Klumpig men bra 3G-telefon
• SonyEricsson K800 (2006) En nästan riktig kamera med blixt
• SonyEricsson M600i (2006) En telefon utan kamera
• SonyEricsson P1 (2007) Smartphone med w-lan

Några till telefoner har vart i mina händer men inte värt att ta upp i listan. Jag ser nu att jag är nästan märkesslav.